Nytt år, nya tag

Har nog samlat på mig en hel del material sen sist. Men måste ju först bjuda på en färsking.
 
Som titeln säger så är det ju nytt år och karln har ju till och med lyckats lämna och sedan återvända till sin tidigare arbetsgivare och hur ska vi fira det, tycker ni? Jo, vad passar inte bättre med en liten uthängning?
 
Igår hade vi finbesök från Umeå och karln ville ju som vanligt briljera i köket.
I julklapp fick han en köttkvarn till vår Kitchen Aid så nu skulle han för andra gången använda den inför kvällens bjudning. Råbiff var på menyn.
Till slut hör jag honom svära och skälla på den där j*vla köttkvarnen som inte orkar mala igenom ordentligt. Skitkvalité.
J*vla kött.
Skitkvalité. 
Erbjuder min hjälp. Han muttrar, kastar köttet och åker till affären för att köpa nytt kött.
Samma sak händer igen. Köttet orkar inte ta sig igenom.
 
"Men älskling, du har ju bara använt kvarnen en gång, den kan ju inte ha blivit dålig direkt.
Kan det inte vara någon del som saknas då?"
 
Efter en stund..
"DET HÄR STANNAR HÄR!"
 
 
Tips: sätt i knivbladet i kvarnen om du vill att köttet ska strimlas.
Tips 2: om du vill verka häftig inför ditt besök, vaska lite kött.
 
Frid!

Projektet

En månad av projektet har snart gått och vi har hittills fått dessa utmaningar:
 
Vecka 1 - Ta vara på det du har
Kanske svårt att återanvända något varje dag men jag har mina DIY-projekt som jag tänkte försöka pyssla med nu under våren/sommaren (se tidigare inlägg). Här kan man ju också få en massa inspiration om man kikar på hashtaggen #ikeahållbaraihop på instagram.
Tanken med denna utmaning är att minska spillet. Återanvänd eller sälj istället för att kasta. Visste ni att IKEA har ett samarbete med Blocket på så vis att om man vill sälja iväg IKEA-möbler så får man lägga ut annonsen gratis? Tummen upp på det!
 
Vecka 2 - Sänk innertempen med 1 grad
Sänk innetemperaturen med en grad och man gör sedan av med 5% mindre energi per grad. Detta kan man ju börja med tidigare på våren och ta på sig tjockstrumporna helt enkelt. Eller skaffa massa mattor..
Jag har testat att stänga av luftvärmepumpen de dagar som det har varit sol.. vet dock inte om det har gett någon effekt men det känns bra iaf.
 
Vecka 3 - Ät varannan vego.
Mat står för en fjärdedel av vår klimatpåverkan. Så vad vi äter betyder mycket för att leva hållbart. Det är enkelt och hälsosamt att äta vego, dessutom är det kanon för klimatet. Vi och planeten mår mycket bättre om vi äter mer vegetariskt och halverar mängden kött.
 
Detta var den roligaste utmaningen. Kanske för att jag slapp laga den men mest för att karln verkligen gick all-in. Det blev en vego-rätt varje dag.
Kan tyvärr inte bidra med recept. Han gör dessa rätter i huvudet. Jag vet. Löjligt.
 
Och nu är vi inne på vecka 4 - byt till LED
LED förbrukar 85 procent mindre energi och håller 20 gånger längre än vanliga glödlampor. Om alla glödlampor byttes ut i Europa skulle vi kunna spara koldioxidutsläpp från 54 kolkraftverk.
 
Vi har fått alla våra lampor utbytta redan och jag har haft lite svårt för LED just för det kalla ljuset men nu börjar det droppa in bättre varianter. Som dessa:
 
Dessa heter NITTIO på IKEA.
Men det finns också sjysta varianter i lampbutiken nere på Storgatan. Vi köpte en till vår sovrumslampa (av misstag men ändå) för 300 kr men den var väldigt snygg och kommer förhoppningsvis hålla foreeeever.
 
Så, det blir ju rätt dyrt om man ska byta alla samtidigt. Så därför tycker jag istället att man kan byta 1-2 i taget och till slut har man alla på plats och behöver inte heller byta på länge.
 

 
Jag har nog inte tänkt på det förut men jag är nog med i en rörelse - en rörelse som kanske inte alltid syns så tydligt alla gånger men som finns där. Oavsett vad jag gör eller köper så dyker frågan upp - är detta hållbart? När det gäller att handla mat så handlar jag helst så mycket ekologiskt som möjligt - mitt medvetna val där bidrar till att den maten har möjlighet att bli billigare. Lägger samtidigt hellre den lilla extra slanten.
När det gäller boendet så har jag rensat både mina och barnens kläder och skänkt bort till vänner och organisationer.
 
Det enda medvetna slösandet av energi/vatten är t.ex. när jag kyler ner ersättningen till Nils (ibland spolar jag kallvattnet istället för att stoppa flaskan i vattenbad), när jag torktumlar både handdukar och sängkläder (under sommaren så kommer vi torka dessa ute) och när jag har kokat gröt i kastrull. Jag vägrar att stoppa ner diskborsten när gröten har göttat till sig där på botten utan spolar hellre varmt vatten tills det släpper och sen kan jag diska den ordentligt. Sedan handdiskar jag stora kastruller och bunkar..
 
Annars tycker jag att jag hittills har skött mig rätt bra. Jag släcker alltid lamporna, vi har sänkt graderna, stänger av vattnet mellan schampo/balsam, jag har blivit mer nitisk när det gäller sopsorteringen och har kommit igång med att äta mer vegetariskt och mindre rött kött. Ser ni förresten att jag skriver mest "jag"?
Karln däremot... ojojoj.
Nejdå, han sköter sig rätt bra han också. Tror att han gillade vego-utmaningen mest hittills.
 
Min oro är drivande i denna rörelse. Men istället för att vara ute och protestera så gör jag det mesta hemma i tysthet - att ändra vanor till det bättre. För det är ju där vi måste börja, med oss själva - för att sedan kunna påverka våra stora samhällsproblem som klimatkrisen, djurhållningen och vår personliga hälsa.
Det vet nog de flesta av er redan.. Men det är häftigt att få vara med i denna tysta samhällsförändring.
 
Jag testade förresten energitestet som jag nämnde i förra inlägget och då fick jag fram att vi skulle ligga runt 17500 kWh/år så det ska bli kul att jämföra med resultatet senare. Nu får man ju också ha i åtanke att jag är hemma på dagarna så när vi båda börjar jobba så kommer vi att se en skillnad på energiåtgången.
 

 
Livet i övrigt ser ut så här:
 
Vi bekämpar brott.
 
Vi köper begagnade möbler och piffar upp dem lite.
 
Vi hänger med polare.
 
Vi går på ridkalas och utsätter karln för hästar (han litar inte på dem).
 
Jag påbörjar ett nytt test på karln.
 
(Han påstod att han inte var beroende av Celsius Cola så jag började samla på mig burkarna för att visa motsatsen. Han dricker ofta dessa i bilen för att slippa höra mitt tjat. Med den där godispåsen som han ibland glömmer att kasta innan jag ser den. Så nu äter han den på jobbet istället.
Detta får ju mig att framstå ännu mer som en hälsohitler - vem anlitar en hälsospion på karlns jobb? Det bästa är dock att denna spion på eget bevåg skickade denna bild till mig.
Jag kom iaf "bara" upp till 10 burkar i bilen tills han häromdagen sa han att han skulle sluta dricka dem. Woho!)
 
Sedan chockar han mig igen genom att vilja träna ihop:
Stava ditt namn och kör!
 
Jag backtränar inför Axa Fjällmaraton..
 
Vi njuter i solen.
 
Vi bjuder pappa och Birgitta på middag efter deras vigsel.
 
Så, det var det.
Frid!
 
 
 
 
 
 

Vecka 1 - Ta vara på det du har

 IKEA valde att hjälpa oss på punkterna - återanvända, hälsa och plastbantning. Så när de kom hem till oss i slutet på mars så öste de över massa glasmatlådor, växter och kryddor och hjälpte oss att göra om en gammal säng till en soffa i uterummet.
 
 
Nu har alltså vecka 1 av projektet flugit förbi och jag känner att jag måste ta och uppdatera er lite.
Vi deltagare kommer att få miljövänliga utmaningar inför varje vecka och veckan som varit hade temat "Ta vara på det du har". Lite svårt att varje dag försöka återanvända något men jag har några projekt som jag vill få klart innan sommaren.
 
Detta har vi gjort i helgen. Kanske inte under begreppet "Återanvända" men ändå något som har fyllt oss med energi. Jag var nära på att kapa svartvinbärsbuskarna helt då de var galet bevuxna men jag höll mig och jag hoppas att de överlever och kan ge bär framöver (förmodligen inte i sommar). Vi ansade också två stora syrenbuskar och träden som ni ser på bilden. Väldigt husligt av oss!
 
Här är Allies lekstuga som vi också ska försöka ta tag i vår/sommar. Möbeln till höger lämnade de tidigare ägarna kvar och jag tänkte att jag skulle göra om det till ett kök - ordna en diskho, svarta spisplattor, kakeldekor och lite sånt. 
Har dessutom en docksäng som vi ska ta och spraya i en annan färg.
 
Detta bord ska vi ta och fräscha upp, det är ju rätt snyggt som det är men benet är rätt slitet så jag vill nog spraymåla det i någon färg. Har dock inte bestämt vilken än.
 
Och här har vi vårt nya köksbord! Längtar tills vi får dit skivan som är från ett trägolv.
 
Nästa vecka går vi in i utmaning 2 - Sänk innertempen.
Vi ska sänka temperaturen med 1 grad vilket resulterar i att vi gör av med 5 % mindre energi per grad. 
Vi har ju fått en energimätare (som för övrigt kommer att bli vårt fall) och på den ser vi vad allt drar. Vattenkokaren är t.ex. en riktig energibov så det kan man vara försiktig med. Samma med duschningen, att stänga av emellan, inte handdiska i onödan (hellre fylla diskmaskinen om man har en sådan) och att vädra eller ta bort endast fläcken istället för att tvätta för ofta i onödan.
 
Nu går vi ju ändå mot varmare väder så passa på att sänka redan nu och på med innetofflor och en kofta/filt!
 
Och få massa andra bra tips här ---> 10 snabba energispartips
 
 
Till något helt annat.. kommer ni ihåg mitt första experiment med karln? Eller ja, det var väl en uthängning också men jag har i alla fall en ny sådan på G. Inte lika smaskig som denna men ändå något som jag måste vänta ut och se. Då karln läser denna blogg så kan jag tyvärr inte utveckla mig mer än så här.
To be continued!
 
Frid
 
 

Att överföra sådant jag uppskattar..

Vi fick än en gång skämmas över att vi endast hade glödlampor hemma så nu ska IKEA byta ut dessa till LED istället, mer än så vet vi inte ännu.
Första hembesöket i IKEA-projektet är alltså gjort och nu väntar vi på ett förslag från IKEAs inredare. Spännande!
Projektet har inte ens dragit igång på riktigt men jag känner mig redan så mycket mer medveten om små små detaljer som faktiskt gör skillnad. Alltifrån att inte spola vatten vid tandborstning, överdriven handdiskning (när man ändå har diskmaskin), till att ta vara på mat, släcka lampor och dra ut laddare från eluttaget. 
 
Tips! Man kan följa andra deltagare på hashtaggen #IKEAhållbaraihop och se vad de har fått för lösningar i deras hem och dessutom alla bra tips på att hålla en miljömedveten och hållbar livsstil! 
 
Har du rätt temperatur?
 
 
Annars då Erika? Hur lever livet, undrar ni såklart.
Jorå, det lever på. Min tid spenderas med andra föräldralediga, nyligen börjat med babysim med Nisse och i övrigt klias det i fingrarna att handla massa fint till huset och göra rummen klara. Därför tänkte jag att man faktiskt kan fynda lite på loppisar i sommar och komma lite billigare undan och om inte annat leva efter den hållbara filosofin att inte konsumera nytt nytt nytt utan att återanvända-renovera, låna och köpa begagnat.
 
 
Jo, och förutom att jag har lyckats överföra mina städhitlergener till Allie (nedan städar hon runt på sopstationen) så har jag också försökt överföra hennes förmåga att skrämma karln. Det har alltid varit ett nöje hos mig själv, så jag vill så gärna dela det med henne också.
Det börjar ta sin form (kan dock finslipas):

 
Men det har också gått mindre bra ibland..


Lillstädhitler:
 
Glad påsk!
 

"Husägarna"

Alla som känner oss väl vet att både jag och karln är något mindre händiga när det gäller just renovering och ja, husgrejer. Förutom att bygga möbler, det är jag grym på.
 
Och så flyttar ni till hus?! Undrar ni förbryllt.
Jo men vi vill ju lära oss och vi har blivit bättre.
Men än finns det ju lite att jobba på..
 
I söndags på morgonen så dog spis, luftvärmepump, lite lampor och annat. Vi försökte få igång det men upplevde det som att spisen slog ut allt igen.
Kanske inte så konstigt att tro det när karln valde att köpa den största möjliga till vår husinflytt i höstas.
 
Ingen propp inne hade gått och vi stod där lite bortkomna och visste inte riktigt vad vi skulle göra. Vi började bygga upp att vi skulle behöva äta hämtmat hela veckan och ojojoj.. Till slut kom det fram att en propp ute i förrådsskåpet behövdes bytas ut så vi gjorde det.
Allt funkade sedan förutom den stora ugnen och vi började filura på om det var ett elfel eller själva spisen som det var fel på.
Elektrikern kom igår måndag och kikade, var inget konstigt där, så vi ringde Media Markt och de bad oss ringa deras service.
Dock hann de stänga för dagen så vi kom inte längre än så..
Kvällen gick..
 
Jo det var ju så här.. det var ju inget fel på spisen.
Vi hade bara lyckats få igång ett barnlås på den.
Så det löste ju sig fint till slut.
Men detta visar som sagt att vi har en bit kvar på vägen till att bli rutinerade husägare.
 
Så tack och lov att IKEA valde ut oss till deras projekt Hållbara ihop, även om de kanske inte kommer att lära oss just detta så kommer vi ändå få lite vett och etikett när det gäller ett hållbart liv i ett hus.
 
Tänk om vi hade tagit hit en servicetekniker från Media Markt... Det var ju nog att elektrikern var här.
 
Och förra veckan började jag hetsa om att tvättmaskinen var trasig. Men det fanns visst ett barnlås på den också..
Tur att jag vet hur man he på Eco Perfect på den i alla fall.
 
Tänk vad rutinerade dessa två små kommer att vara när de skaffar hus. Allie vet ju redan hur hon ska rusta sig för utmaningarna. Up up and away!
 
Frid
 
 

Hållbara ihop

Vi har blivit en av de fem familjer/personer i Sundsvall som ska få vara med i IKEA's projekt Hållbara ihop som pågår nu under våren.
Det är ett projekt där IKEA vill ta sitt ansvar i den stora miljöfrågan som verkligen är på tapeten idag och de har helt enkelt förstått att de kan hjälpa till genom att få oss kunder att göra mer medvetna val.
 
Vi kommer att få experthjälp i att skapa ett mer hållbart liv. IKEA kommer att förse oss med smarta lösningar i hemmet och vi kommer även att få besök från kommunens klimat- och energirådgivare som ska ge oss massa bra spartips när det gäller värme, vatten och el.
 
Så varför inte skriva om det här också? Så kan ni som har hittat hit till bloggen också ta del av detta projekt.
 
På onsdag kommer de hit på det första hembesöket. Vet inte riktigt vad jag ska vänta mig men har fått svara på en del frågor innan, så det ska bli väldigt spännande.
Bara genom att svara på dessa frågor så har jag börjat gnälla på karln att han spolar vattnet för länge och har också fått skämmas för att vi i princip endast har glödlampor som har noll hållbarhet jämfört med t.ex. LED-lampor..
Alltså har detta redan börjat påverka mig.
 
 
Innan projektet:
Vad tänker du om hållbarhet idag?
Jag är nog en sådan person som har lätt att inspireras av andra och hänger gärna på bra "trender" inom hälsa, kost, träning och miljö. Den här frågan känns också viktigare nu när vi har fått barn. Jag vill att de ska tycka att hållbarhet är en självklarhet och inte en sak som man måste anstränga sig för att få till. Hållbarhet innefattar ju rätt mycket - hållbar utveckling, hållbar konsumtion, hållbart samhälle..
Och hänger man med i miljödebatten så vet vi ju att vi tar ut för mycket resurser från vår planet idag och att något måste göras nu, om än lite försent ändå.
 
Hur lever du idag?
Jag gillar tänket att ta vara på det man har, och det gäller väl egentligen allt - kläder, mat, vatten, värme.. Sen fuskar jag ibland och kastar kläder fast jag kanske hade kunnat fått bort fläcken, har duschen på lite för länge för att det helt enkelt är skönt och handdiskar kanske i onödan.
Något jag inte ruckar på är väl sortering av sopor, mat, glas, metall osv. Och jag gillar inte att slänga mat.
Jag är nog rätt medveten men man kan alltid bli bättre och speciellt nu när man har blivit husägare.
 
Vilka förväntningar har du på projektet och på dig själv?
Jag hoppas att projektet ska ge några "aha-upplevelser" och att även min sambo ska tycka att det är viktigt. Jag är redan städ- och hälsohitler hemma och jag känner att han ser mer och mer frånvarande ut när jag försöker frälsa in honom i mina intressen :)
Förväntningarna på mig själv är att jag ska hålla detta livet ut och att det inte bara blir nu under projektet. Och att jag ska inspirera vänner och familj att göra små ändringar som betyder något i det stora hela.
 
Så ni kommer att få följa med på vår lilla resa nu.. men var inte oroliga, uthängningarna av karln kommer att fortsätta. 
 
 

Att överföra beteenden

År 2009 (helt galet att jag har haft bloggen så länge..) skrev jag ett kort inlägg om att bolliera (tryck för länk).
Det här är ju en grej som jag har sysslat med länge och som jag än gör. Egentligen endast med popcorn.
Men jag märker ju nu att jag omedvetet kan ha överfört detta beteende till Allie.
 
Här sitter jag och alltså hjälper Allie att göra bollar av det mjuka i croissanten. Vill påpeka att hon började med detta själv men jag är ju som sagt en medbrottsling.
 
Apropå beteenden så hittade jag även detta inlägg från 2009. Läs första meningen.. Some things never change. Kan dock ha eskalerat eftersom det idag är så här.
 
Förstår ju att ni annars undrar hur mina dagar ser ut nu. Är dem verkligen fyllda med hälsosam mat, städat hem, nybakt bröd, skratt och härliga träningspass som en tvåbarnsmamma bör hinna med under sin ledighet.
Ja, ibland kan det ju se ut så:
 
Men ibland känns och är vissa dagar så här också..
 
Frid
 

Tvångstanke

Allie har en grej som hon gör. Minst en gång om dagen, i alla fall de dagar jag har henne hemma. Vill inte veta hur ofta det händer på dagis.
 
Ludd.
 
Ludd, ludd, ludd.
 
Hon är som besatt av det.
Luddet mellan tårna alltså.
 
En gång tog jag bort luddet åt henne, det skulle jag inte ha gjort.
Det är hennes grej.
 
Det är ju inte så farligt, tänker ni kanske.
Nä, kanske om hon gör det hemma. Men hon gör ju det överallt. På kyrkis, hos vänner och överallt där hon får chansen.
Och det är ju inte bara på sig själv.
Framtida yrke - fotspecialist?
 
Eller varför inte kock?
 
Personlig tränare?
 
Apputvecklare i Spanien?


Proffsgymnast? 


Eller en övertygande advokat? 
 
Frid

Första uthängningen

Det är ju nästan på grund av det här som denna blogg fortfarande lever.
Uthängning av karln.
Stackars karl.
 
Vi bodde ju som sagt 2 månader hos svärföräldrarna. Efter 1 månad så åkte de till Spanien så vi var ensamma i huset den sista månaden.
Det märktes.
 
Genast blev han bekväm.
Ni som inte ser vad det är, så är detta alltså en bricka med två använda glas med snorpapper och skräp, en uppäten avokado och tillhörande sked.
Denna stod på sängbordet.
Vägrade röra den.
Till slut möglade avokadon.
Det kliade i kroppen på mig.
Inte plocka bort.
 
Jag började se detta som ett experiment.
Hur länge skulle det stå kvar?
 
Till slut började jag fundera.
Tänk om karln gjorde som jag? Väntade ut mig? Tills att jag plockade undan det.
Vägrar!
 
Efter 1,5 vecka trodde jag att den var bortplockad.
Men icke, den var bara flyttad!
Då insåg jag att han förmodligen inte väntade ut mig.
Den stod där 16 dagar.
Vem tog bort den? 
Jag.
 
Vad ersattes den med?
 
En halvuppäten morot.
Men vart står den då? Undrar ni.
Jo, i badrummet.
I BADRUMMET?!
 
Det enda som jag är nöjd med när det gäller detta är att han åt på den när han hade kommit hem efter en kväll ute. Kanske min hälsohitlerpropaganda börjar sätta sig på honom?
Sen plockade han faktiskt bort den själv.
Efter 1,5 vecka.
Men den hann i alla fall inte att mögla. Tummen upp på det!
 
OBS! Dessa har inget med inlägget att göra och åts upp direkt. Ville bara ha med tummen.
 
Frid
 
 
 

FörlossningsberättelseN

Måste ju ta och skriva ner detta innan jag glömmer bort, vilket är helt galet att man ens kan göra.
 
Jag var beräknad till 9 november och gick hem 2 veckor innan det. Så här i efterhand hade jag ju kunnat jobba åtminstone en vecka till då jag gick över 10 dagar men det var ju omöjligt att veta.
Vilket alltså betyder att jag har mått väldigt bra under denna graviditet. Tackar för det!
 
Det var samtidigt gött att jag gick över dessa dagar då hantverkarna just den veckan hade slutfinish på vårt nyrenoverade hus. Vi beslöt alltså att sälja vårt bo-klok-radhus i Sidsjön under sommaren och flyttade sedan in hos karlns föräldrar i två månader medan vårt 70-talshus renoverades.
Ja, hur tänkte vi där egentligen, undrar ni säkert.
Höggravid sovandes på bäddsoffa med allt vi behövde i påsar i ett 10 kvm gästrum i 2 månader. 
 
Jo men det gick ju. Plussidorna vägde upp med hemlagad mat ståendes klart på bordet efter jobbet, avlastning av Allie lite då och då och varför inte ta och lära känna svärföräldrarna ordentligt innan man blev Alnö-bo? 
 Får visa huset före och efter i ett annat inlägg.
 
Tillbaka till ämnet.
Låg vaken mestadels under natten mot 19 november men klev till slut upp kl. 03.30 för att kissa. Då fick jag en blödning (som med Allie) och tänkte att nu var det förmodligen dags.
10 minuter senare startade värkarna så jag satte mig i soffan och klockade. Det var 5-7 minuter mellan dem och cirka 30 sek långa. 
Jag ringde till förlossningen och frågade hur jag skulle tänka eftersom Allie kom väldigt fort. De välkomnade mig när som helst och sa att jag fick avgöra.
Det enda jag kunde tänka på i första hand var att jag skulle hinna göra tvåan och luskamma mig innan vi åkte in. Vilket jag också hann, pjuh.
 
Parentes 1: Den 9 november som jag var beräknad till fick både jag och Allie löss. Tack och lov slapp jag åka in på förlossningen och förklara varför jag såg så flottig ut i håret (hade en luskur i).
Parentes 2: Den där jäkla lusen kom tillbaka en vecka senare. Men då "bara" på Allie.
 
I alla fall, kl. 05.00 väckte jag karln och berättade att jag hade värkar och att vi kanske skulle fundera över vem som kunde komma och ta Allie till dagis på morgonen. 
 
Jag hade innan suttit och funderat på hur karln skulle reagera när jag skulle väcka honom med "the news" men han tog det väldigt chill. Han klev upp och satte på sig mysbrallorna, gick på toa, jag fick honom att äta en banan så HAN hade energi och ork och till slut fick jag fråga honom igen vem vi skulle kalla in.
Kristina låg redo på nätterna sen BF men vi bestämde oss till slut för farfar och farmor som hade kommit hem från Spanien kvällen innan.
 
Karln åkte och plockade upp svärpäronen och när de var tillbaka kl 05.30 så stod jag på bron redo. Värkarna hade helt plötsligt ökat på och nu var det 3 minuter emellan dem.
05.40 åkte vi från huset och hann med att ställa in bilen i garaget som öppnade 06.00.
Jag höll koll på klockan hela tiden och 06.15 berättade sköterskan att jag var öppen 10 cm. Hej hopp, dags att byta om och in i förlossningsrummet.
 
När jag precis skulle kliva upp på sängen så kom första krystvärken. Jag kom inte upp.
Min tanke - ska jag behöva skrika åt sköterskan att fånga onga så den inte ploppa ner på golvet?
Hon hade dock lite känsla och såg på mig att det var dags och började preppa.
 
Jag kom äntligen upp i sängen, tog tag i stången bakom mig och tryckte på så in åt he...
3 krystvärkar senare så var han ute, kl. 06.34. Ingen lustgas eller något annat, precis som med Allie.
Vi visste ju inte heller könet innan så vi blev lite småställda när det var en pojke. 
 
Ja, sån stor skillnad är det ju inte men det är ändå första killen på min sida av 10 tjejer (mamma har 4 döttrar och 5 barnbarn som också är brudar).
En pöjk var alltså väldigt välkommet.

Denna gång hann han inte med att fråga efter en alvedon, till sig själv...

 
Vi ringde till farmor och farfar och de hann berätta för Allie innan dagis att hon hade fått en lillebror. Hon hade fnissat och nog inte riktigt förstått det hela.
Jag och den namnlöse just då skulle stanna en natt på patienthotellet så Hellas åkte och hämtade Allie så hon kunde få träffa honom.
 
A - Farfar säger att det är en pojke. Men det är det inte, det är en flicka.
H - Men farfar ljuger inte gumman, det är en pojke. Du har fått en lillebror.
A - (tänk er slutscenen av plutonen) NEEEEEEEEJ...!
 
 
Väl framme på sjukhuset så var hon lite gladare givetvis men frågade ändå lite brytt varför det blev en grabb.
Och så här i efterhand så skulle vi nog ha kollat könet, eller åtminstone haft klart både ett pojk- och flicknamn så hon kunde ha varit mer förberedd på båda alternativen.
Vi hade nämligen bestämt att om det blev en tjej så skulle hon heta Ruth men vi hade inte klart med pojknamnet, så då blev ju "Ruth" en person så att säga.
 
Och när vi skulle välja namn så stod vi och valde mellan Manne, Abbe och Alfred. Vi frågade Allie vilket hon gillade och då sa hon "Nils!".
Och hon gav sig inte heller så till slut fick hon bestämma och så blev det en liten Nils Eric Ove.
(Eric heter Hellas i andranamn och är från hans morfar och Ove hette hans farbror).
 
Frid kära vänner.
 
 

Comeback

Ok.
Nu är jag alltså tillbaka.
Med tvåan.
 
Välkommen in i familjen Nils Eric Ove.
 
Medan karln gick och försökte förbereda sig över att jag eventuellt kunde bajsa på mig under förlossningen*
så försökte en annan hålla ihop några dagar till så att vi hann bli helt klara med vårt nyrenoverade hus på ön.
 
* Denna info kom som en chock för honom när vi skulle få Allie. Alltså bara själva informationen om att man KAN bajsa på sig under en förlossning fick honom ur spel. Jag gjorde inte det dock.. tyvärr. Hade nästan kunnat betala för att få se hur han skulle reagera.
 
I nästa inlägg tänkte jag i alla fall berätta hur allt gick denna gång.
 
Nils visar hur pappa såg ut under förlossningen.
Nä, det känns taskigt att detta ska vara första bilden på Nils.
 
Här visar han istället stolt upp sin smilgrop.
 
Medan ni väntar på att få läsa Nils väg ut så kan ni gå nerför memory lane och läsa om Allies historia (kan hända att inlägget ser lite tokigt ut så ett snabbt tips är att läsa mina inlägg på en dator och inte på mobilen).
 
Må gott!

Stackars karl

Sedan Allie började på dagis så har vi fördelat om lite i våra uppgifter som vi har hemma.
Jag gör nu alltså middag måndagar - onsdagar.
(Jaaaaaa, jag vet, jag har varit bortskämd. Jag har inte behövt laga mat då jag har en karl som tycker att det är roligt. Jag ser bara till att vi köper bra råvaror.)
 
Så. Det här har pågått i två veckor nu.
Fail på alla utom en middag. Då gjorde jag en korvstrogge.
Jag har serverat blöt matpaj, torr kyckling, rå fisk, seg fisk..
 
Och på detta så har man prestationsångesten över att leverera bra mat till karln.
"Mmm, jättegott.." har han sagt till alla middagar. Mm sure.
 
Och det är tyvärr inte en taktik.
"Jag kan inte laga mat, så det är bättre om du gör det hela tiden".
 
Jag kan helt enkelt inte laga mat.
Ge mig en efterrätt eller något att baka, ja, där misslyckas jag mindre.
 
Inga bilder blir det på mina middagar iaf.
 



 
Däremot är jag lite orolig över Allie.
Vi har ju trott att det har gått bra på dagis, hon har hållit god min.
Men när hon börjar heja mot skuggan på väggen hemma och leker med den, då ringer en varningsklocka.
 
Möt Allies nya vän, Shadow, men ni kan kalla hen Shaddy.
 
 
 
 

foodie

Ja, jag är foodie. Jag är en sån där som knäpper kort på maten.
Men hur kan jag inte göra det när karln alltid lagar grym mat?
(Viktigt att notera är att det är jag som har gjort mandel-kokosplättarna på första bilden)
 
Sedan har ju Allie ärvt detta matintresse också.
Och som för många andra kom ångesten efter detta svaga ögonblick.
 
Hon fick ta tag i träningen helt enkelt.
Lite boxning.
 
Lite truppgymnastik och stretch på slutet.
 
Åka fort på snowracern är träning det också. Skratträning åtminstone.
 
Och lite simning på det.
 
Hur gick inskolningen då? undrar ni.
Mycket intryck.
 
Många frågor.
 

Fick en liten dipp mitt i allt, ville helst vara själv. Kunde inte riktigt orientera sig.
Försökte sysselsätta sig med annat så hon slapp alla dessa tankar och funderingar.
 
 
Humöret svängde en hel del också.
 
Men sen vände det.
Toknöjd helt enkelt.
 
Ja, men hur är det med dig då Erika? Undrar ni också såklart.
Jo man tackar som frågar.
Jag hann med ett skidlopp i söndags.
 
Innan det gick jag och chefen på gala. Träffade en snygg kille. Så ser mina torsdagar ut.
 
Jag har konstaterat att jag också blir äldre när systerdottern fyller 18 år.
 
Och hängt ute en del.
 
Frid på er.
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Vattkoppor

Allie drog på sig en omgång vattkoppor för sisådär 6 veckor sedan.
Eller ja, det kan hända att jag medvetet smittade henne med det genom kollegans son.
Men det finns det inga bevis på.
Även om just denna bild finns på mitt instagram..
Och 10 dagar senare dyker detta upp..
Jag kan i alla fall inte se någon koppling.
Och att både ex-grannen Ivar och mammas karl Lennart 69 år får vattkoppor efter att Allie snällt hälsat på dem, kan inte vi rå för.
Hälsade som ovan nämt på ex-grannarna i Skellefteå.
Det blev en del heta diskussioner. Fick sära på dem till slut.
 
Man kan väl säga att Allie mådde sådär ett tag.
 
Men sedan började hon repa sig.
Fick tillbaka lusten för bakning igen.
 
Filosoferade gärna vid sjön.
 
Kunde helt plötsligt dra fram en klassisk scen från gamla filmer.
Här har ni E.T - phone home.
 
Tog tag i träningen.

Kulstötning.
 
Umgicks med vänner.
 
Men kunde ändå känna sig trygg i att vara själv lite då och då.
 
Man kan väl säga att hon känner sig bättre idag helt enkelt.
 
Imorgon går hon in på sin tredje inskolningsdag på dagis. Återkommer med den upplevelsen beskrivet av både Allie och oss.
 
 
 
 
 

Önskelista

Allie har sett till att sköta sig nu på sistone. Det är ju snart jul.

Hon har hjälpt till med dammsugningen.

Sett till att klä sig ordentligt när hon är ute.
 

Tagit vara på tiden.


Hon har kört inom hastighetsgränserna.


Varit en glad chaufför och inte hyttat åt folk.
 

Tvättat sina gosedjur. Här ser ni Alfons i full rulle.


Tänt ljus på gammelfarmors och farfars grav.
 

Och idag har hon fått berätta sin önskelista för tomten.
 
En av önskningarna var att komma med i Skavlan med denna låt.
 
Frid
 
 
 
 
 

Tänder och yrkesval

Det ser ut som att det blir två tänder upptill ändå. Kul, var orolig där ett tag.
 
Sedan kan vi reda ut att Allies musikkarriär ligger vilande just nu.
Det hände något. Hon pratar ogärna om det för tillfället.
 
VI kanske satsar på en karriär som hattmakare?
Här kommer en till bild till hattkollektionen.


Författare kanske? Looken finns ju där.
Eller Wonder Woman. Tror mest på den här idén just nu.
Ja menar, kolla hennes superkrafter i videon nedan.
 
 
Eller bergsbestigare. Mount Everest nästa.


Bildbomb.
 

Så här kul hade Allie hos Edvin sist. Lika kul ska de ha på lördag.

Fick njuta av en tjejhelg nyligen. Den spenderades i Sthlm. Fantastiskt roligt.
Nu vet vi vår status on the market så att säga.
Ja, den är ganska låg.
Men vilken rolig kväll det var ändå!
 
Frid
 

Ensam pappa söker

Ensam pappaledig söker åtminstone.
Jag kan inte ha karln rännandes på jobbet hela dagarna.

Så...
 
Är du en ensam själ som är i behov av en kompis?
Då kan mr H vara rätt för dig!
 
Han gillar djur,
 
.. är noga med hygienen och använder alltid skydd,
 
Han har en sån där fin mössa,
 
Han är höjdrädd, men vågar utmana sig själv..
 
Han kan hantera kniven..
 
 
på massa olika sätt..
 
Han har en dotter som gillar mjölk lika mycket som honom..
 
och som förmodligen ärver hans matlagnings-skills..
 
... och tyvärr den sociala biten. Möt Allies närmaste vänner..
 
Oj.. tillbaka till mr H.
 
Han matchar gärna kläder..


Dricker kaffe...


Och filosoferar om livet..


Han gillar att sova i garderoben, för "att det känns som att man campar"..


Han är väldigt bekväm med överraskande dofter..

Och han gillar att fynda, för att en månad senare "byta stil" och lägga föremålet i förrådet.
 
Intresserad? Hör av dig snarast.
Intervjuer sker löpande.
 
Frid
 

Working mom

Nu är man på banan igen.
I tisdags började jag arbeta.
Fungerar lite som allt i allo nu innan jag hoppar på en ny roll i företaget.
Spännande!
Kommer att arbeta med hälsa fortfarande, och där finns det massa kul att göra!
 
Så nu är karln hemma.
Jag har ju bloggat (ja, lite iaf) om när jag varit hemma med vår nästan tandlösa 1-åring,
så varför inte blogga om hur karln har det?
 
Det börjar med magsjuka.
Allie kör startskottet. Kräks ner sängen tre gånger. Soffan 2 gånger.
Under tiden är jag och syster i Sthlm och laddar inför Lidingöloppet.
Jag mår illa hela helgen.
 
Karln kör sin tur på söndagen.
Men vi tar och börjar med hans första dag ensam då.
 
Förmiddagen går bra. Karln har dock efter bara en halvdag lyckats blivit rastlös.
Möter upp dem på stan vid lunchtid.
Han tänker ge öppna förskolan en chans (han tycker sådär om att träffa nytt folk)
Har i alla fall glömt alla grejer hemma och måste inhandla blöjor, mellanmål och ser allmänt stressad ut.
Han inser att han har glömt att äta lunch också.
 
Hur ska denna träff gå egentligen?
En trött, hungrig karl med 10 andra bajsluktande barn?
Önskar att jag var där. Inte för att hjälpa såklart. Bara titta.
 
Han kommer dit.
Blir sjukt besviken att jag inte har berättat att det även ingår en sångstund i början.
Han är lite rädd för att bli indragen i någon sekt.
Och gillar väl kanske inte att sjunga inför folk.
 
Han kommer även lite sent så han blir mer uppmärksammad än nödvändigt
när han blir tvungen att störa mitt i sången.
Fniss.
 
Visst, äh, det är ju för Allie. Nu kör vi. All in. Tänker han.
 
"Mors lilla Olle i skogen gick, bresa på bena och släppte en klick..."
Oj, nej, så sjöng ju ingen annan..
Harklar och fortsätter mumla sången istället.
Han såg fram emot lite vuxensnack på fikat efter lekstunden.
Men tyvärr snackades det mest om bajs (favoritämne), mat och barnen allmänt.
Än en gång, besviken.
 
Summa summarum av dagen är att han är helt slut när jag kommer hem från jobbet.
Bara tre månader kvar!
 
Bildbomb.
 
Frid vänner.
 
 

Operation

Idag har jag opererats. Mer om det snart.
 
Sjukstuga råder det tyvärr i vårt hem.
Allie började och jag hoppas att jag avslutar denna förkylning.
 
Vi backar bandet lite.
Helgen börjar med att jag hämtar syster Linda (som fyllde 30 år) på jobbet en timma tidigare
(det märker denna dag- och tidvilla dam dock inte) och vi går bort mot stan.
Hon tror att hon ska hem till oss på middag, som hon även hade längtat till, vilket ledde till att jag började få lite dåligt samvete då så inte var fallet. Men det gick över fort.
 
Vi började med en makeup på Bodyshop och ett glas vin på Torget Brasseriet.
 
 
Och då jag vet hur trött hon är på fredagar så gick vi till nästa destination för att vila upp oss.
Vi vilade på sängarna och inte på toaletten. Men visst var den fin? Detta är på Knaust alltså.
 
Vi piffade till oss och begav oss till Casinot där syster Anna och Sussi joinade oss.
Gott men inte så gott som jag hade hoppats. Rätt tråkig meny men sällskapet höjde det.
Vi blev lite sega allihopa och hamnade i matkoma, men gick vidare till Invito där vi mötte upp fler.
Till slut blev det hemgång till hotellet, nära och bra, och sängen var efterlängtad!
 
Lördag morgon vaknar jag dock med halsont. Varför jag belyser er med denna tråkiga fakta är för att jag blev orolig att min operation skulle flyttas fram (den jag hade idag alltså).
Blev inte bättre på söndagen men fick rådet att åka in ändå.
 
Kl 05.00 började dagen och jag var på plats kl 07.00 på sjukhuset.
Kl 10.20 var jag klar men blev illamående av läkemedlen och fick ligga kvar för att reka mig.
 
Måste få säga att jag hade ett gäng härliga sköterskor och läkare under operationen. Jag hade fått för mig att jag skulle sövas ner men var alltså vaken men såklart lokalbedövad. Jag kände mig dock trygg hela tiden.
 
Det gjorde ont men det gick bra. Det jobbiga var efteråt, när jag måste stanna kvar tills de ser att allt funkar, vilket det inte riktigt gör.
Jag lär mig deras avdelning utan till. Uppskattar konsten på väggen.
Denna tyckte jag mest om.
Anden ur flaskan
 
Jag kommer inte hem förrän 19.00 men nu ska det vara bättre. Förutom att jag inte får bära tungt under första veckan och ska ta det lugnt i minst 2-3 veckor.
Allie, vad väger du nu tro?
 
MEN VAD HAR DU GJORT FÖR OPERATION?! Undrar ni ju garanterat och skriker också en aning otåligt.

Jag fick det fastställt att jag hade
ansträngningsinkontinens innan sommaren och har väl egentligen alltid haft problem med det sedan jag började med gymnastiken, men det var inget direkt man pratade om då. Pinsamt. Efter förlossningen blev det värre och då vågade jag äntligen ta tag i det. Inte så pinsamt.
 
Så nu hoppas jag att det blir bättre!
 
Tänkte först ge en redig update på Allie men det får bli sen. Men liten börjar bli ju stor.
 
Det får bli mer bilder en annan dag.
 
Frid!
 

Jinx

Tji fick vi angående Allie och sömnen.
Det blev en tidig morgon igår.
Men imorse var hon snäll igen.

Detta är dock gamla bilder. Låt dig inte luras av hennes gÖlliga kroppsspråk.
Men om ni redan har fallit dit, så finns dem att köpa på box.
 
En bättre morgon kan det inte bli. Jogg med Marrki, mage/rygg-challenge, sjöbad och frukost i morgonsolen. Dåligt med bilder tyvärr men det som händer i Ramsås, stannar i Ramsås.
 
Vi seglade med jobbet för ett tag sedan. Man kan säga att jag passade in i livsstilen.
 
Frid
 

Tidigare inlägg