Errki

Karln gjorde illa knät rätt rejält härom veckan. Så en annan rolig grej var också att när arbetet var gjort och Allie hade slinkit ut, så ska en sköterska hämta en alvedon till mig. Karln ber om en till alvedon. Till sig själv och sitt onda knä...

 

Karln har fobi för lukter. Och bajs. Inte sitt eget men andras. Och ja, visst, det är väl ingen som gillar bajs men han har verkligen fobi för det.

Först kan jag börja med att berätta om när vi hämtade hem vår första katt JD från Härnösand. Hon var ju självklart lite skrajsen över vad det var för folk som hämtade henne så hon sket ner sig i buren. Karln får panik och stannar vid vägen och låter mig ta bort det på något sätt medan han själv hittar en handduk i bagageluckan och virar den runt huvudet som en turban där det var endast ögonen som syntes.

Så körde han hela vägen hem.

 

Det här leder då till det samtal som vi hade några veckor innan förlossningen där jag gör karln medveten om att jag kan bajsa på mig under förlossningen och att det förmodligen kommer att ta vår relation till helt nya nivåer. Good or bad, det skulle visa sig.

Det här går han och tänker på ändra fram till The Day, när vi är där, på förlossningen och han krystar med mig.

Han har tränat hela våren på att byta i kattlådan och att endast andas genom munnen. Den taktiken körde han här också.

För er vetskap så bajsade jag aldrig på mig, men jag sa under tiden att det kändes som att jag skulle göra det. Då blev han svettig.

 

Det här leder då ännu vidare till att han har lagt ögonen på 5 lådor som hänger på väggen i förlossningsrummet. Lådorna innehåller såna där handskar.

Så fort vi blir ensammen i rummet så tömmer han en sådan låda och lägger i vår väska. Utan att jag märker det också.

Detta märker jag när han ska byta blöja på patienthotellet. Tänk er bilden där han står och blåser upp handskarna, sätter på sig dem och ger sig in i en bajsblöja.

 

Nu är handskarna slut. Men han ska ändå envisas genom att köpa nya imorgon.

 

Så! Nu är uthängningen slut!

 

Godnatt